Kan du fika lika bra med vem som helst? De flesta har de som de trivs bättre eller sämre med att ta en fika med. När man anställer folk brukar jag hävda att de flesta nog har i bakhuvudet om personen är någon man vill möta vid fikabordet varje dag. Därför har jag ofta lockats att vilja anställa personer som är precis som mig själv. Det är sällan en bra lösning. Olikheter är fyllda av styrkor. Vi sporras av att vara bättre och är vi lika kan vi inte alla vara bäst, men är vi olika kan vi vara bäst på varsin sak.

Det är lätt att se olikheter på ytan. Kön, hudfärg, stil, men de säger inget om hur vi är. Vi kan vara lika i så många andra aspekter. I andra grupper kan jag spana efter vem som mest fyller samma roll som jag tror mig bruka fylla. De som jag hittar ser sällan ut som mig.

Varje gång jag har råkat anställa någon som påmint lite väl mycket om mig själv har de inte heller varit så lika mig. De har haft långt hår, jag har inte ens hår längre. De har klätt sig snyggare än mig, trots att jag tycker mig vara stilmedveten. De har inte sällan varit mycket mer vältränade. Och nästan alltid har de varit tjejer.

En gång som jag sökte jobb frågade personalchefen mig:

”om du får det här jobbet kommer du hamna i en grupp med främst andra män, hur tror du att du hanterar det?”

Jag hade själv inte reflekterat på det, men de senaste åren innan hade jag ofta varit ensam kille eller en av få killar i grupperna jag jobbat i. För mig hade det inte spelat någon roll. Jag hade sett det som vi mest varit människor. Min tro var nog att den största skillnaden skulle vara att killar skulle ha en grövre jargong, något som jag hade fel i, när tjejer pratar snusk kan det vara mycket mer utstuderat än vad jag någonsin har hört en kille våga göra det. Annars var det inte någon större skillnad med att jobba med ett gäng andra killar, jag bara rodnade lite mindre ofta.

Som ung passade jag inte in och istället för att försöka passa in valde jag medvetet att avvika från normen. Som vit hetero kille i medelklassförorten hade jag inte mycket att välja på om jag ville sticka ut. Men man kunde lägga till och förändra. Mina första grepp var verkligen inte coola. Jag valde kläder som inte var inne. Det går en liten rysning i mig när jag tänker på att jag ett tag medvetet försökte klä mig fult. Men å andra sidan var det på sena halvan av åttiotalet, med dagens ögon är det mesta från då fult. Jag blev aktiv på två saker, samla frimärken och i svenska kyrkan. Plötsligt var jag unik på ett helt annat sätt.

Jag hittade med tiden mer grepp, jag märkte att jag var unik precis som många andra. Vi var unika så vi nästan såg likadana ut. Jag drog det längre och gick i en punk/synthig stil och lyssnade på fransk och grekisk elektronisk musik. Vid det laget läste jag också teater och förälskade mig i absurdisterna. Jag lyckades vara unik i de flesta sammanhang. Däremot läste jag på en skola där alla försökte övertrumfa varandra i att sticka ut. Det gick inte att klä sig så att någon vände sig om i korridorerna.

Någonstans på universitetet tonade jag ned min stil. Jag kände att jag kunde vara unik och nog var det även om jag var mer lik alla andra. Nu ser jag alla som lika unikt lika. När jag vill kan jag med små medel visa min bakgrund, eller utrycka mig själv. Som när min telefon diskret låter med ljudeffekt från Star Trek.

Vi mår bra och är effektivare om vi är i grupper som är differentierade, som har många typer av människor. De går att samla en grupp där alla ser olika ut till det yttre, men är samma grundläggande personlighet under lagren av kön, hudfärg, stil och så vidare. När vi kommit innanför det kan vi verkligen blanda grupper och få till en dynamik som blir effektiv.

De bästa chefer jag träffat på har varit experter på just det. De har anställt olika typer av människor, men matchat dem till de uppgifter som behövt göras. Sedan har de skapat en gemensam kultur och stil. Jobbet eller uppdraget har fått bli det personliga för gruppen och det som bundit samman dem. Och istället för att hitta någon som passar in på just den typen av grupp har cheferna varit beredda att formulera om gruppkulturen vid varje nyanställning.